torsdag 14 maj 2009

Da var det snart dags

Da ar det snart dags att aka hem till Sverige igen, vilket ar med blandade kanslor saklart! Hade garna stannat kvar nagra veckor till men har val insett att det inte gar. Sa imorrn aker vi till Nairobi, Kenya for att spendera en dag dar innan vi flyger ifran Nairobi flygplats till Arlanda, med mellanlandning i okenlandet Qatar, 5 timmars mellanlandning pa en flygplats dar det verkligen inte finns nagot att gora. Vi far val roa oss med att ga igenom det vi ska redovisa pa mandag i skolan. Oj redovisning pa mandag, kanns verkligen som att komma hem till verkligheten!

Kan saga att den har resan har gjort mig sa mycket gladare och jag har blivit avstressad och avkopplad till tusen! Jag hade nagra tuffa manader i vinter da jag var ganska ledsen och nere. Men den har manaden har varit sa bra for mig, har fatt tillbaka synsattet att livet ar roligt! Mitt sjalvfortroende har okat med tiden har och jag har kommit fram till att det ar sa har jag vill leva. Vill jobba utomlands pa nagot satt i framtiden, vet inte hur eller vart annu men det kanns som om att det ar sa det kommer bli. Ar sa glad over att jag akte hit och gjorde min praktik :). Over and out! Nu ska jag in till stan och shoppa for mina sista shilling! Ses hemma i Sverige igen!

Forts. ICU

Ja da har jag gatt sista dagen pa icu pa KCMC. Hmmm och jag kan saga att jag har sett en del skrammande saker. Som till exempel att de binder fast patienterna till sangen utan anledningen enligt mig. En patient igar kom direkt fran operation och hade inte riktigt vaknat till fran narkosen, och patienten ville dra sin magsond och da pa en gang var de i full fart med att knyta fast armarna. En annan patient var fastknuten i fotterna vid sangen, anledningen: patienten var pa vag ut fran sangen och enligt personalen aggressiv.
Jag har idag haft en diskussion med en av anestesisjukskoterskorna da jag forfarades over att de sprutade ner vatten i tuben (tuben som hjalper patienten att andas, som ar kopplad till ventilatorn), vatten som har legat framme i sakert flera dagar, vid sugning. Detta betyder att patienten far ner sakert orent vatten i lungorna som kan leda till pneumoni. Han kunde inte riktigt forsta mitt resonemang, men men nu behover jag inte se det fler ganger iaf. Idag gick strommen flera ganger pa sjukhuset och ingen utom mig reagerade pa det, for det forsta jag tankte pa var patienten i respiratorn. Jag holl mig nara patienten for att vara beredd pa att hjalpa till med andningen om strommavbrottet skulle halla pa under lang tid. Som tur var sa var det endast korta avbrott. Det har varit en larorik vecka pa icu, men larorik pa ett mer daligt satt an bra satt.

onsdag 13 maj 2009

ICU - Intensive care unit

Ar sa sjukt trott idag, vet itne riktigt varfor. Kanske borjar jag bli sjuk...vore ju valdigt typiskt. Kanske ar trott for att jag gick och la mig sent igar om man tanker pa vilka tider jag brukar ga och lagga mig. Gick och la mig 23 igar efter en kvall i huset A 14 med de andra studenterna. Vi hade aktivitetskvall med spel, charader, inte min favorit men det gick bra anda. Jag tog pa mig ritforklaringarna. Men det var lite svart med nagra engelska ord, jag vet inte riktigt vad allt ar. Ja ja men det var kul anda :).
Da har jag gatt tva dagar pa intensiven och det ar valdigt annorlunda mot hemma i Sverige pa IVA Huddinge dar jag har jobbat som usk nastan ett ar. De har bara en ventilator pa avdelningen, det finns tva men en ar sonder. Sa endast en patient i taget kan ligga i respirator, annars far man stanga ner en operationssal och ta ventilatorn darifran. Men personalen pa ICU verkar inte veta hur ventilatorn fungerar, den star och larmar hela tiden, jag forsokte stalla in lite larmgranser men den larmar for nagot jag aldrig sett tidigare. Kanns valdigt stabilt bara att ingen ar saker pa den...vill itne hamna pa iva har. Andra stora skillnader ar att man bara hanger vatskor till patienterna helt utan att tanka, vatskebalansen ar visst inte sa viktig. Annars ar det valdigt lungt har pa icu, personalen har langa tepauser da de mest bara sitter och pratar swahili, det ar valdigt svart att komma in som utlanning pa den har avdelningen. Vilket ar lite trakigt da ingen forklarar nagonting vad som hander eller vad jag kan gora. De har pratat lite med mig och fragat fragor om mig. De tycker att det ar jattekonstigt att jag som ar 28 ar varken har fastman eller pojkvan, och att jag bor sjalv kan de inte forsta. Du behover en man i ditt liv sager alla! jag har forsokt att forklara hur det ligger till hemma i Sverige om att det ar manga som ar singlar och bor sjalva och itne skaffar barn forren efter de ar 30 ar. Men de har lite svart att ta in det och forsta.

Ikvall ska vi ha en liten avslutningsmiddag med nagra till av studenterna som aker hem denna veckan. Kanns otroligt trakigt att det bara ar 2 dagar kvar. Sen blir det hem till verkligheten med examen, nytt jobb, nyinkopt lagenhet, rakningar mm. Men det ar ju inte bara traktigt att komma hem saklart, langar ju efter hoppningen! och sa ska det bli kul att traffa alla igen! :)

tisdag 12 maj 2009

Att inte vara kort

Hemma i Sverige kanner jag mig valdigt kort till langden, eftersom de flesta ar langre an mig. Men har i Tanzania kanner jag mig nastan som medellangd, jattekonstigt. De tror mig nastan inte nar jag sager att hemma i Sverige ar jag kort. De kollar valdigt fragande pa mig.

Safari

Da har jag kommit tillbaka till Moshi efter 4 dagar safari. Vi var i nationalparkerna Lake Manyara, Serengeti och Ngorongoro i norra Tanzania, ca 4-5 timmar korning fran Moshi.
Redan forsta dagen i Lake Manyara fick vi se en massa djur, till och med lejon som visst ar svara att se dar :). Efter en dag i Manyara akte vi vidare till Serengeti som ar en riktigt stor park, dom sager att det tar ca 15 dagar om man ska se allt i parken, men vi spenderade bara 2 dagar. Det haftigaste vi fick se i Serengeti var leoparderna. Leoparder ar valdigt blyga och visar sig sallan nar det kommer manniskor. Forsta dagen pa vag till campingen ser vi forsta leoparden, leoparden har fangat en antilop som den har lagt i ett trad precis bredvid vagen. Leoparden sjalv ligger i ett annat trad en bit ifran och vantar in tills den ska ata sitt byte. Dagen efter pa morgonen aker vi till samma trad for att se om leoparden har atit upp sitt byte, och det har den gjort och den ligger i tradet precis vid vagen, vi ar ca 2 m ifran. Hur haftigt som helst!
Mitt andra favoritdjur pa safarin ar sjalvklart lejonen! tror jag sammanlagt sag 30 st lejon under hela tiden. Sista dagen i Ngorongoro sag vi 10 st lejon precis vid vagkanten. Det var 3 honor, 1 stor hane, 2 sma ungar och 4 lite storre ungar. Tyvarr hade mitt batteri till kameran tagit slut sista dagen sa jag kunde inte ta nagra bilder men filmade med min mobilkamera, blev nagra bra filmer. Det kanns helt overkligt att man bara ar nagra meter ifran dom.

Andra djur vi fick se var elefanter, zebror, antiloper, gaseller, bufflar, giraffer, noshorning, flodhastar, olika faglar, flamingos, vartsvin och krokodiller. Har sakert glomt nagra djur nu men det var manga djur vi fick se iaf. Och vi hade visst valdigt tur som fick se leopard for under hogsasongen sa ar de visst svara att fa se, lagsasong rocks!
Och det var hur lungt som helst att talta i parkerna, det enda djur jag horde under hela tiden var kanske en zebra eller ett vartsvin, nagot djur som at gras utanfor taltet.
Och det var verkligen hur lyxigt som helst att ha en egen kock med sig, fick frukost, lunch och middag varje dag. Och god mat ocksa! :)

torsdag 7 maj 2009

Alldeles for kort tid!

Nu har det verkligen borjat kannas som om att vi ar har for kort tid! jag skulle latt ha kunnat spendera flera veckor till har, men nu ar det bara en vecka kvar...Trodde att det skulle racka med 3 veckor, men det kanns som om att det ar forst nu man har borjat komma in i livet har och rutinerna pa sjukhuset. Varje kvall har vi nagonting att gora och dagarna gar alldeles for fort fram, ge mig mer tid :). Jag kan latt tanka mig att komma tillbaka hit eller till nagot annat land i Afrika och jobba i framtiden, trivs jattebra!

Secret handshakes

Innan jag kom hit till Tanzania trodde jag bara att det var vi i fallskarmshoppningen som holl pa med olika handskakningar och sa. For er som inte hoppar sa brukar de flesta gora olika tecken och handmoves innan vi hoppar av flygplanet. Har sa halsar man med att forst ge ett vanligt handslag, sen vinklar du handen uppat och kramar om tummen och sen slutar man med ett vanligt handslag till. Forsta gangen blev jag nastan helt paff, men nu ar det mer en regel att jag oxa halsar sa.
Ibland hander det aven att man halsar med knutnaven mot varandra. Jatteroligt.

En annan grej som oxa har med hander och kontakt ar att man haller mycket hander. Det har hant mer an en gang att manniskor jag sen tidigare inte kanner tar ens hand eller handled och haller kvar den under hela tiden du star och pratar med dom, tjej som kille. Forsta gangen det hande sa kandes det jattekonstigt for personen ifraga stod inte och pratade med mig utan med min handledare, hon stod och holl min handled i flera minuter och det enda jag kunde tanka pa var "hur ska jag sta for att det har inte ska se helt onaturligt ut". Men nu har aven det har blivit en vana.

tisdag 5 maj 2009

Vattenfallet Macharoni och de tva forsta dagarna pa operation

I sondags akte jag till vattenfallet Macharoni som ligger nedanfor Kilimanjaro tillsammans A och Mary. Vi hade med oss guiden John, som aven ar mountainguide for Kilimanjaro, som visade vagen dit. Vi akte med Dala dala pa en valdigt skumpig vag, jag har till och med blamarken over hela armen efter akturen, bumpade in i bussvaggen vid varje gupp. Val dar sa var det helt otrolig natur som ar svar att beskriva, man maste nastan uppleva den sjalv. Jag och Mary hade med oss badklader sa vi hoppade i vattenfallet som var ca 30 m hogt och badade. Det var iskallt vatten som forsade fran Kilimanjaro. Valdigt uppiggade, fast efter en stund blev det nastan behagligt.
Jag fick aven smaka pa bananabeer for forsta gangen, det smakade banan, sagspan och ol. Lokalbefolkningen brukar visst brygga det varje lordagkvall for att sedan dricka det pa sondagen, nar vi gick ifran vattenfallet sa sag man att alla satt och drack bananabeer. En full kvinna stoppade oss pa vagen och ville att A och Mary skulle fralsa henne, vet inte om hon trodde att de var praster eller natt. Det var iaf en jattetrevlig utflykt och jag har nu lite traningsvark i rumpmusklerna efter all vandring jag har gjort den har helgen. Manga kalorier som har brannts :)

Igar borjade jag forsta dagen pa operation, vi ska vara dar hela denna veckan och folja anestesisjukskoterskorna. Det har tyvarr varit lite svart att fa riktigt bra kontakt med sjukskoterskorna sa jag har mest stott och kollat pa olika operationer i 2 dagar. Men jag borjade prata med en av chefsjuksjukskoterskorna for anestesin idag och hon tog sig tid for mig att forklara vilka mediciner de anvander och hur apparaterna fungerar. Det som ar en stor skillnad mot anestesin hemma och har ar att det nastan inte finns nagra anestesilakare har sa sjukskoterskorna gor allt sjalva, intuberar, bestammer vilka mediciner som ska ges och sa. Hemma i Sverige maste det alltid vara en lakare med vid sovning och vackning av patienten. En annan skillnad ar aven att hemma i Sverige vantar man inne pa operationssalen med patienten tills den har vaknat, men har kor man ut patienten pa en gang utan att de helt har vaknat. Annars funkar det mesta som hemma, kirurgena har sterila klader och det finns sterila omraden man inte far rora. Men har ar det mer tillatet att sta nara lakarna och titta over deras axlar nar det opererar vilket ar intressant da man far se mycket. En annan grej pa operationssalarna har ar att det ar valdigt mycket manniskor overallt, jag vet faktiskt inte vilka alla ar eller vad de har for funktion, men jag antar att det ar manga kandidater.

Igar kvall traffade vi nagra andra studenter pa Kidoroko hotel inne i Moshi stad, vi satt och drack en ol och tittade pa solnedgangen ga ner over staden och Kilimanjaro. Stora kontraster nar man tittar pa det vackra berget och sen den slitna staden nedanfor, men valdigt fint var det for det var en klar kvall, annars ar det inte alltid man ser berget nu under regnperioden da det ar molningt.

Efter mycket prutande och strul sa har vi antligen bokat in en safariresa till helgen, 4 dagar ska vi vara ivag och vi ska till Nationalparkerna Serengeti, Ngorongoro och Lake Manyara (kan vara felstavat). Vi kommer att talta ute i nationalparkerna vilket ska bli jattehaftigt! Och det ska bli kul att se alla djur!

lördag 2 maj 2009

Annu mer akuten och vardagsliv i moshi

Da gjorde jag sista dagen pa akuten igar. Det var som hemma i Sverige en rod dag sa det var mindre personal an tidigare sa jag och A fick gora mer an de tidigare dagarna, vet faktiskt inte hur de hade klarat sig utan oss dar om jag nu far saga det. Det ar mest sjukskorska som ar inne i akutrummet, lakarna kommer in ibland och titta till patienten.
En lakare som kom in nar en patient var dar inne och var nastan helt medvetslos borjade smsa och sa till oss att det ar lugnt, patienten ror iaf sina fotter...samtidigt som vi ser att patienten har jattesvart for att andas, helt otroligt!
Fredagen gick ut pa att satta nalar och droppar, ta blodsocker, ge stelkrampssprutor, lamna patienter till medicinavdelningen. Vi hade tva jattebra sjukskoterskor som handledare, mamma Evangelina och Gloria, hur duktiga som helst och jag har verkligen lart mig mycket. Tycker det ar helt otroligt att de gor allt sjalva pa akutrummet, lakaren behover inte ordinera nagonting.

I torsdags foljde vi med nagra andra utlandska studenter till the Wateringhole, en bar dar de slanger upp en projektor och visar film varje torsdagkvall, och sag Frost/Nixon. Man fick betala 3000 shillning for filmen, en ol och popcorn = 18 kr! Fastan jag hade sett filmen tidigare sa var det jattetrevligt att traffa lite annat folk och inte bara sitta hemma sjalva pa kvallarna :) har nu traffat sjukskoterske och lakarstudeter ifran holland, tyskland, england, usa och zimbawe. Och sa traffade jag en kvinna i fran USA, Mary, och vi kom in pa samtalsamnet fallskarmshoppning och det visar sig att hon oxa hoppar och ar gift med en kille som har varit med i Golden Knights. Och de och deras barn hoppar en massa och bor bredvid en vindtunnel i North Carolina.

Idag har vi varit och halsat pa vara klasskamrater J och K i Machame. Vi gick upp till Machame gaten till Kilimanjaro. 4 km rakt uppat, det var riktigt jobbigt men helt klart vart det, den naturen som var pa vagen upp var helt fantastik! Val uppe vid gaten borjade det regna men det var harligt anda. Har kommit fram till att jag vill hem och spara pengar och komma tillbaka i vinter och ga upp till toppen! Nan som vill med? jag har fixat guide och allt, ca 10 000 kr kommer det kosta :)

Imorrn ska vi vandra till ett vattenfall, 1 dags tur, med nagra andra studenter, ska bli kul!